Grundämnet bor (B)

Bor är grundämne 5 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för bor vilket betyder att bor har fem protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för bor är B och grundämnet hör till ämnesklassen halvmetaller.

Bor i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Beryllium    ←   Bor   →    Kol
Bild på grundämnet bor

Grundämnet bor, ca. 25,5 gram.
© James L Marshall / CC BY-SA
Engelskt namn
Boron
Kemiskt tecken
B
Ämnesklass
Atomnummer
5
Grupp
13
Period
2
Relativ atommassa
Atommassa
10,811 u
Antal protoner i kärnan
5
Densitet
2340 kg/m3
Smältpunkt
2573 K   (2300 ℃)
Kokpunkt
3931 K   (3658 ℃)
9,3 Mohs
[He] 2s22p1
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p1
Upptäckt år
1808
Upptäckt av
Joseph Louis Gay-Lussac och Louis Jacques
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet bor

Bor är ett halvmetalliskt och svart-brunt grundämne som det är relativt ovanligt att det förekommer i naturen. Det används ofta i kemiska föreningar för att göra andra saker hårdare. Bor ingår i samma grupp som metallen aluminium, men rent kemiskt skiljer bor sig mycket från sina andra gruppkamrater.

Kort historik om bor

Bor upptäcktes år 1808 av de franska kemisterna Louis Joseph Gay-Lussac och Louis Jacques Thénard, men utvanns i princip samtidigt även av den brittiske kemisten Humphry Davy där han isolerade relativt oren bor, i form av mycket hårda men samtidigt lätta små mörka korn. Båda framställningarna av bor skedde oberoende av varandra. År 1824 identifierade sedan den svenske kemisten Jacob Berzelius bor som ett grundämne.

Bors egenskaper, framställning och användning

Bor är en relativt sällsynt halvmetall i naturen, men finns ändå vida spritt i jordskorpan. Genom naturlig indunstning av avstängda vattenmassor kan bormineraler bildas i mycket koncentrerad form. Rent bor är en svårsmält och fast halvledare, som bildar väldigt hårda kristaller. Dessa kristaller är svartröda och nästan omöjliga att se igenom. Som elektrisk ledare vid rumstemperatur är grundämnet ganska dåligt, men däremot fungerar det bättre vid högre temperaturer.

Bor har många användningsområden

Tillsammans med kol kan bor bilda en mycket hård förening som används i bland annat skottsäkra västar och i pansar till stridsfordon, men även för att skärma av neutronstrålningen i kärnreaktorer. Amorft bor (oordnat bor) används även inom pyroteknik, då det när det blandas med metanol ger upphov till den gröna färgen i fyrverkerier.

En annan intressant fakta relaterat till bor är att borsyra är ett av de få ämnen som faktiskt har förmågan att det kan döda kackerlackor. Det var förresten den svenske kemisten Torbern Bergman som år 1785 insåg att det som sedan skulle komma att kallas borsyra, faktiskt var en syra.

Gröna fyrverkerier med hjälp av bor.

Bor kan användas för att skapa grön färg i fyrverkerier


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-09-24.


Skriv en kommentar