Grundämnen.com/Periodiska systemet/99 - Einsteinium (Es)

Grundämnet einsteinium (Es)

Einsteinium är grundämne 99 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för einsteinium vilket betyder att einsteinium har nittionio protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för einsteinium är Es och grundämnet hör till ämnesklassen aktinoider.

Einsteinium i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Californium    ←   Einsteinium   →    Fermium
Engelskt namn
Einsteinium
Kemiskt tecken
Es
Ämnesklass
Atomnummer
99
Grupp
3
Period
7
Relativ atommassa
Atommassa
252 u
Densitet
13500 kg/m3
Smältpunkt
1133 K   (860 ℃)
[Rn] 5f117s2
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d104s24p64d105s25p64f145d106s26p65f117s2
Upptäckt år
1952
Upptäckt av
Lawrence Berkeley National Laboratory
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet einsteinium

Einsteinium är en mjuk transuranisk radioaktiv metall som är paramagnetisk. Till utseendet är einsteinium silverfärgat, men i mörkret glöder metallen med en blå färg. Einsteinium är ett syntetiskt grundämne, dvs. det existerar inte naturlig på jorden utan kan bara skapas i t.ex. en partikelaccelerator. Den stabilaste einsteinium-isotopen (252Es) har en halveringstid på ca. 471,7 dagar, men är betydligt svårare att producera än den vanligaste isotopen 253Es med sin halveringstid om ca. 20,5 dagar. Det var för övrigt 253Es man använde 1955 när man syntetiserade mendelevium för första gången.

Kort historik om einsteinium

Grundämne 99 upptäcktes den 1 november 1952 (tillsammans med grundämne 100, fermium), genom att man analyserade nedfallet från den första provsprängningen av en vätebomb: Ivy Mike. Analysen utfördes av Lawrence Berkeley National Laboratory i Kalifornien i USA. Upptäckten var dock sekretessbelagd på grund av säkerhetsläget i världen rörande kalla kriget, och kunde inte publiceras förrän 1955.

Grundämnet döptes efter den tysk-amerikanske teoretiska fysikern Albert Einstein. Einstein är av de mest betydelsefulla fysikerna genom historien, och ligger bland annat bakom de relativitetsteorier (allmänna och speciella) som revolutioniserade den moderna fysiken.


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-06-29


Skriv en kommentar