Kol är grundämne 6 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för kol vilket betyder att kol har sex protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för kol är C och grundämnet hör till ämnesklassen polyatomiska icke-metaller.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | ||
1 | H | He | |||||||||||||||||
2 | Li | Be | B | C | N | O | F | Ne | |||||||||||
3 | Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar | |||||||||||
4 | K | Ca | Sc | Ti | V | Cr | Mn | Fe | Co | Ni | Cu | Zn | Ga | Ge | As | Se | Br | Kr | |
5 | Rb | Sr | Y | Zr | Nb | Mo | Tc | Ru | Rh | Pd | Ag | Cd | In | Sn | Sb | Te | I | Xe | |
6 | Cs | Ba | * | Hf | Ta | W | Re | Os | Ir | Pt | Au | Hg | Tl | Pb | Bi | Po | At | Rn | |
7 | Fr | Ra | ** | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Nh | Fl | Mc | Lv | Ts | Og | |
* | La | Ce | Pr | Nd | Pm | Sm | Eu | Gd | Tb | Dy | Ho | Er | Tm | Yb | Lu | ||||
** | Ac | Th | Pa | U | Np | Pu | Am | Cm | Bk | Cf | Es | Fm | Md | No | Lr |
Kol är det 15:e vanligaste grundämnet i jordskorpan men det fjärde vanligaste grundämnet i universum, och ett av de allra viktigaste grundämnena när det kommer till livet själv. Den förmåga som kolatomerna har där de kan binda sig till varandra och bilda olika komplexa och mindre komplexta strukturer, såsom t.ex. kedjor och ringar, gör att kolföreningar agerar som en fundamental del av det som brukar kallas livets molekyler.
Grundämnet kol i sig har varit känt i årtusenden, och man brukar säga att de forntida egyptierna var de som upptäckte kol - ungefär 3 750 år före vår tideräkning, vilket innebär nästan 6 000 år sedan. Men det var först på 1700-talet som kol kunde fastställas som ett grundämne, vilket gjordes år 1789 av den franska kemisten Antoine Lavoisier.
Det som gör kol unikt, och inte bara en oerhört viktig beståndsdel till allt liv, är kolatomernas förmåga att kunna bindas samman på flera olika sätt och därigenom bilda olika ämnen. Några av de mest kända ämnen som består av kol är diamant och grafit, vars egenskaper är ofantligt stora men den enda skillnaden mellan de två ämnena är hur kolatomerna är bundna till varandra.
I grafit är varje kolatom bunden till tre grannar i tvådimensionella skikt av sexkantiga ringar, medan den i diamant är bunden till fyra grannar i ett tredimensionellt nät. Grafit är tillräckligt mjukt för att bilda en strimma på papper, medan diamant är det hårdaste naturligt förekommande (kända) materialet. Grafit är även en bra elektrisk ledare, medan diamant har en låg elektrisk ledningsförmåga.
Kol är ett mycket intressant grundämne som det pågår väldigt mycket forskning kring, de flesta av oss har nog hört talas om nanoteknik - och nanotekniken fullkomligt kryllar av olika kolformer. Några exempel är grafen, som är enskilda skikt av grafit, som kan rullas ihop till små rör som brukar kallas nanorör eller vikas ihop till fullerener (molekylbollar).
Diamant är som sagt det hårdaste naturligaste ämnet som finns och har hårdheten 10 Mohs, och är även ett av definitionsmaterialen för Mohs hårdhetsskala. Kol i sig (grafit) har dock bara hårdheten 0.5 Mohs. Diamant är ett väldigt användbart ämne, inte bara till smycken. Faktum är att bara ca. 20 % av all diamant som bryts används till smycken, resterande 80 % är olämpliga för smycken och används istället inom industrin. Där den till exempel kan användas till borrkronor och annat som behöver vara hårt och hållbart. En lustig sak är att vissa riktigt gamla stjärnor innehåller offantliga mängder kol, vilket kan dras samman och då kan det bildas diamanter som är lika stora som planeter.
Ett annat viktigt användningsområde när det kommer till kol är den så kallade kol-14-metoden, som många av oss troligtvis har hört talas om tidigare. Metoden kan kort sagt användas för att räkna ut när en organism har dött, och det är möjligt att göra på grund av sönderfallet hos en kolisotop som kallas kol-14. Kol-14 är en radioaktiv isotop som sönderfaller, och som i liten mängd finns i alla levande varelser. I takt med att den sönderfaller så ersätts sönderfallet alltid av nytt kol-14, så länge organismen är levande. När organismen har dött så kommer det kol-14 som sönderfallit inte att ersättas, och därför kan man använda det befintliga sönderfallet hos kol-14 i en tidigare avliden organism för att göra dateringar baserade på när organismen dog.
Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-09-24.
Kommentarer
Kol är coolt jag suger på kol istället för att suga på klubba.
// Hälsar från Paris