Grundämnen.com/Periodiska systemet
 
 
 
 
 
Exempel:
Ex:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
99
Es
Einsteinium
252
← Atomnummer
← Kemiskt tecken
← Kem. tecken
← Grundämne
← Atommassa [u]
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Färgkoder:
Färgkod
Okända kemiska egenskaper
Okända kemiska egenskaper
Diatomiska icke-metaller
Diatomiska icke-metaller
Polyatomiska icke-metaller
Polyatomiska icke-metaller
Övriga metaller
Övriga metaller
Alkaliska jordartsmetaller
Alkaliska jordartsmetaller
Övergångs- metaller
Övergångsmetaller
Alkalimetaller
Alkalimetaller
Lantanoider
Lantanoider
Aktinoider
Aktinoider
Halvmetaller
Halvmetaller
Ädelgaser
Ädelgaser
 
 
 

Periodiska systemet i tabellform

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr

Periodiska systemet i listform

Atomnr
Kem. tecken
Grundämne
Atommassa
1
H
Väte
1.0079 u
2
He
Helium
4.0026 u
3
Li
Litium
6.941 u
4
Be
Beryllium
9.0122 u
5
B
Bor
10.811 u
6
C
Kol
12.0107 u
7
N
Kväve
14.0067 u
8
O
Syre
15.9994 u
9
F
Fluor
18.9984 u
10
Ne
Neon
20.1797 u
11
Na
Natrium
22.9898 u
12
Mg
Magnesium
24.305 u
13
Al
Aluminium
26.9815 u
14
Si
Kisel
28.0855 u
15
P
Fosfor
30.9738 u
16
S
Svavel
32.065 u
17
Cl
Klor
35.453 u
18
Ar
Argon
39.948 u
19
K
Kalium
39.0983 u
20
Ca
Kalcium
40.078 u
21
Sc
Skandium
44.9559 u
22
Ti
Titan
47.867 u
23
V
Vanadin
50.9415 u
24
Cr
Krom
51.9961 u
25
Mn
Mangan
54.938 u
26
Fe
Järn
55.845 u
27
Co
Kobolt
58.9332 u
28
Ni
Nickel
58.6934 u
29
Cu
Koppar
63.546 u
30
Zn
Zink
65.38 u
31
Ga
Gallium
69.723 u
32
Ge
Germanium
72.63 u
33
As
Arsenik
74.9216 u
34
Se
Selen
78.96 u
35
Br
Brom
79.904 u
36
Kr
Krypton
83.798 u
37
Rb
Rubidium
85.4678 u
38
Sr
Strontium
87.62 u
39
Y
Yttrium
88.9059 u
40
Zr
Zirkonium
91.224 u
41
Nb
Niob
92.9064 u
42
Mo
Molybden
95.96 u
43
Tc
Teknetium
98 u
44
Ru
Rutenium
101.07 u
45
Rh
Rodium
102.9055 u
46
Pd
Palladium
106.42 u
47
Ag
Silver
107.8682 u
48
Cd
Kadmium
112.411 u
49
In
Indium
114.818 u
50
Sn
Tenn
118.71 u
51
Sb
Antimon
121.76 u
52
Te
Tellur
127.6 u
53
I
Jod
126.9045 u
54
Xe
Xenon
131.293 u
55
Cs
Cesium
132.9055 u
56
Ba
Barium
137.327 u
57
La
Lantan
138.9055 u
58
Ce
Cerium
140.116 u
59
Pr
Praseodym
140.9077 u
60
Nd
Neodym
144.242 u
61
Pm
Prometium
145 u
62
Sm
Samarium
150.36 u
63
Eu
Europium
151.964 u
64
Gd
Gadolinium
157.25 u
65
Tb
Terbium
158.9254 u
66
Dy
Dysprosium
162.5 u
67
Ho
Holmium
164.9303 u
68
Er
Erbium
167.259 u
69
Tm
Tulium
168.9342 u
70
Yb
Ytterbium
173.054 u
71
Lu
Lutetium
174.9668 u
72
Hf
Hafnium
178.49 u
73
Ta
Tantal
180.9479 u
74
W
Volfram
183.84 u
75
Re
Rhenium
186.207 u
76
Os
Osmium
190.23 u
77
Ir
Iridium
192.217 u
78
Pt
Platina
195.084 u
79
Au
Guld
196.9666 u
80
Hg
Kvicksilver
200.59 u
81
Tl
Tallium
204.3833 u
82
Pb
Bly
207.2 u
83
Bi
Vismut
208.9804 u
84
Po
Polonium
209 u
85
At
Astat
210 u
86
Rn
Radon
222 u
87
Fr
Francium
223 u
88
Ra
Radium
226 u
89
Ac
Aktinium
227 u
90
Th
Torium
232.0381 u
91
Pa
Protaktinium
231.0359 u
92
U
Uran
238.0289 u
93
Np
Neptunium
237 u
94
Pu
Plutonium
244 u
95
Am
Americium
243 u
96
Cm
Curium
247 u
97
Bk
Berkelium
247 u
98
Cf
Californium
251 u
99
Es
Einsteinium
252 u
100
Fm
Fermium
257 u
101
Md
Mendelevium
258 u
102
No
Nobelium
259 u
103
Lr
Lawrencium
266 u
104
Rf
Rutherfordium
267 u
105
Db
Dubnium
268 u
106
Sg
Seaborgium
269 u
107
Bh
Bohrium
270 u
108
Hs
Hassium
269 u
109
Mt
Meitnerium
278 u
110
Ds
Darmstadtium
281 u
111
Rg
Röntgenium
281 u
112
Cn
Copernicium
285 u
113
Nh
Nihonium
286 u
114
Fl
Flerovium
289 u
115
Mc
Moskovium
289 u
116
Lv
Livermorium
293 u
117
Ts
Tenness
294 u
118
Og
Oganesson
294 u

Periodiska systemet

En karta över livets byggstenar

Det periodiska systemet kallas också för grundämnenas periodiska system, eftersom det är en karta eller ett system för att organisera grundämnen efter egenskaper och atomnummer. Ett grundämne är ett ämne som bara består av ett enda slags atomer, och atomnumret för ett grundämne anger hur många protoner som finns i grundämnets kärna.

Historik

Kemister började redan på det tidiga 1800-talet inse att grundämnen kunde ha likartade egenskaper. Kunskapen om olika grundämnens atomnummer växte också fram. På 1860-talet lyckades flera vetenskapsmän att göra tabeller över grundämnen. Först en brittisk kemist, John Alexander Reina Newlands, som ställde upp en tabell över 62 av 63 kända grundämnen. Därefter, på varsitt håll, tysken Lothar Meyer och ryssen Dimitri Mendelev vid ungefär samma tidpunkt. Då Mendelev hann först med att publicera systemet med perioder (horisontella rader) och grupper (vertikala kolumner) blev det Mendelev som fick äran, och oftast anses han vara upphovsman till periodiska systemet så som det är känt idag.

Namn på grundämnen

Den kemiska beteckningen på grundämnena består av en eller två bokstäver, som generellt sett är en förkortning av ämnets latinska namn. Ämnena har ofta fått sitt namn efter dess egenskaper eller någon plats relaterad till den de upptäcktes på, eller kopplat av dess upptäckare eller annan person.

Grundämnenas placering i periodiska systemet

Hur grundämnena är placerade i det periodiska systemet talar inte bara om hur tunga respektive grundämnes atomer är i förhållande till varandra. Uppdelningen i perioder och grupper talar också om vilka egenskaper ett ämne har, t.ex. om det är en metall eller icke-metall och även hur ämnet reagerar med andra ämnen. Grundämnena är ordnade efter ökande atomnummer och de vågräta raderna kallas perioder, medan de grundämnen som står efter varandra i de lodräta kolumnerna tillhör samma grupp. De grundämnen som tillhör samma grupp har samma antal valenselektroner, vilket betyder att de även liknar varandra ur både kemisk och fysikalisk synvinkel. Enkel regel angående valenselektroner är att ett grundämne har lika stort antal valenselektroner som entalssiffran i gruppnumret. Ämnen som tillhör samma period har samma antal elektronskal, periodnumret anger även antal elektronskal hos atomen.

Metaller

Under normala förhållanden anses de flesta grundämnen i det periodiska systemet att vara metalliskt. Metalliska grundämnen har generellt sett typiska metalliska egenskaper som t.ex. att det har en typiskt metallglans, hög elektrisk ledningsförmåga (konduktivitet) och god värmeledningsförmåga. Några exempel på välkända metaller är järn (Fe), guld (Au), silver (Ag) och aluminium (Al).

Icke-metaller

Det är enbart ett fåtal ämnen i det periodiska systemet som är icke-metaller, ämnen som klassas som icke-metaller brukar definieras som sådana som saknar metalliska egenskaper. Icke-metallerna är dock mycket viktiga för allt liv på jorden, och är därför även vanligt förekommande på jorden. Exempelvis är kol (C), som utgör en byggsten i nästan alla levande organismer och krävs för att biologiska processer ska fungera, en icke-metall. Syre (O) som behövs för att eld skall kunna brinna och för att människor och djur ska kunna andas är också en icke-metall, samt även kväve (N) och fosfor (P) som båda är viktiga näringsämnen.

Användning av periodiska systemet

Det periodiska systemet utgör en viktig grund för stora delar av kemin och fysiken. Med hjälp av det periodiska systemet går det att räkna ut hur ett ämne reagerar, hur det sönderfaller (om det är ett radioaktivt ämne), vilka gaser som kommer att stiga ovanför andra gaser och, som nämnts ovan, vilka ämnen som ett ämne har. Atomnummer och även atomvikt som anges i systemet utgör grunden till många kemiska och fysikaliska beräkningar och uppfinningar som är viktiga inom många olika vetenskaper.