Grundämnet tenn (Sn)

Tenn är grundämne 50 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för tenn vilket betyder att tenn har femtio protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för tenn är Sn och grundämnet hör till ämnesklassen övriga metaller.

Tenn i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Indium    ←   Tenn   →    Antimon
Bild på grundämnet tenn

En droppe stelnad tenn.
© Jurii / CC BY
Engelskt namn
Tin
Kemiskt tecken
Sn
Ämnesklass
Atomnummer
50
Grupp
14
Period
5
Relativ atommassa
Atommassa
118,710 u
Antal protoner i kärnan
50
Densitet
7300 kg/m3
Smältpunkt
505 K   (232 ℃)
Kokpunkt
2543 K   (2270 ℃)
1,5 Mohs
[Kr] 4d105s25p2
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d104s24p64d105s25p2
Upptäckt år
ca. 3000 fkr
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet tenn

Tenn är ett sådant grundämne som många känner till. Många är vi som har gjutit tennfigurer och kanske brännt oss på fingrarna, eller lödit komponenter med hjälp av lödtråd baserad på tenn. Som metall är tenn silverfärgad och behåller sin glänsande yta längre än de flesta metaller, på grund av att tenn inte oxiderar nämnvärt när det exponeras för luft. Tenn är även mycket smidig och formbar, och är lätt att bearbeta. Den största delen av produktionen av tenn kommer från fyndigheter i Kina och Sydamerika, och varje år framställs ungefär 200 000 ton tenn, huvudsakligen ur mineralet tennsten (kassiterit, SnO2).

Användning av tenn

Den vanligaste användningen av tenn är i olika legeringar, som t.ex. brons, vitmetall och lödtenn inom elektroniken. Men på grund av att tenn är beständig i luft används den även som korrosionsskydd, där en tunnt tennöverdrag kan förhindra att järn och stål rostar. Tidigare användes tenn även i t.ex. konservburkar för att förpacka mat, numera har dock tenn fått kliva åt sidan för aluminium när det gäller att agera förpackning för mat.

Kort historik om tenn

Tenn är en sådan metall som har varit känd av människan ända sedan förhistorisk tid, vilket innebär att det inte går att tillskriva tenn en specifik upptäckare. De äldsta spåren tros kunna kopplas till Indien eller det inre Asien. Genom gravfynd i Egypten har man även funnit att tenn användes redan 3-4000 år före Kristus, den huvudsakliga användningen då var i form av en legering med koppar (brons). Den latinska benämningen för grundämnet är stannum, som ursprungligen betydde legering av silver och bly men som under 300-talet ändrade betydelse till tenn. Ordet tenn har germanskt ursprung. Det var för övrigt den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius som gav tenn dess beteckning Sn, efter grundämnets latinska namn, år 1812.


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-04-23.




Kommentarer


#1   Ruzena Svedelius   2019-12-26 22:07  
Tenn anses vara även ett grundämne som stimulerar vissa biologiska processer i några växter. Vem vet mer om detta?

#2   Stefan   2020-01-10 11:38  
Hej Ruzena,

Får återkomma med mer om detta när vi har gått igenom källor och korrigerat innehåll för denna sida, den ligger i kö och kommer att bli granskad inom de närmsta veckorna. :)

Med vänlig hälsning,
Stefan

Skriv en kommentar