Grundämnen.com /Uppslagsbok

Uppslagsbok - Periodiska systemet och grundämnena

Här i vår uppslagsbok sammanställer vi kunskap relaterad till det periodiska systemet och grundämnena rent allmänt, men även till kemi rent specifikt. Här nedan hittar du en sammanställdlista med enkla och kortare förklaringar till de vanligaste ord och begrepp som förekommer rent allmänt inom dessa ämnen. För vissa begrepp finns även egna sidor med djupare förklaringar.

Ordlista - Kemi A-Ö

Absoluta nollpunkten

Den absoluta nollpunkten är den teoretiskt lägsta temperatur som kan uppnås, då atomerna har så låg kinetisk energi att de i princip inte rör sig alls. Enligt SI-enheten för temperatur, Kelvin (K), definieras den absoluta nollpunkten som 0 K, översatt till Celsius hamnar den på -273,15 °C.

Alfapartikel

En alfapartikel är en partikel som består av två protoner och två neutroner, som sänds ut från atomkärnor som genomgår alfasönderfall. Alfapartikeln är identisk med en heliumkärna.

Alfaprocess

Alfaprocessen är en fusionsprocess som äger rum i stjärnor, där heliumkärnor genom fusion ombildas till tyngre grundämnen.

Alfastrålning

Alfastrålning är en typ av joniserande strålning som består av alfapartiklar (atomkärnor av helium, två protoner och två neutroner).

Allotrop

Allotroper är olika former av ett grundämne som befinner sig i samma fysikaliska tillstånd, t.ex. är diamant en allotrop av kol.

Amalgam

Amalgam är en legering av kvicksilver tillsammans med en annan annan metall (dock ej järn).

Amfoter

En amfoter är en jon eller en molekyl som kan reagera som antingen en syra eller en bas.

Atomen

Atomen är den minsta enheten av ett grundämne. Dess kärna innehåller elektriskt neutrala neutroner och positivt laddade protoner, kärnan omges sedan av negativt laddade elektroner. En atom som är neutralt laddad har lika många protoner som elektroner. Läs gärna vidare i vår längre artikel om atomen.

Atomnummer

Atomnumret anger antalet protoner i en atomkärna, och betecknas vanligen med bokstaven Z.

Blandningar

Med en blandning menar man en blandning av två eller flera ämnen. I en blandning behåller de olika ämnena sina fysikaliska egenskaper. När man talar om blandningar talar man också om homogena och heterogena blandningar.

Buckminsterfulleren

En buckminsterfulleren är en sfärisk kolmolekyl som har formeln C60, vars struktur är väldigt lik en fotboll.

Diatomär molekyl

En diatomär molekyl är en molekyl som består av två atomer, som inte nödvändigtvis behöver vara av samma grundämne.

Dopämne

Ett dopämne är ett ströämne som tillsätts till ett i övrigt rent ämne i mycket små mängder, i syfte att påverka någon särskild förmåga hos det rena ämnet.

Dotterisotop

Produkten av en radioisotops radioaktiva sönderfall kallas dotterisotop.

Dubbelbindning

En dubbelbindning kallas en kemisk bindning som involverar fyra bindningselektroner.

Duktilitet

Duktilitet är ett mått på ett materials förmåga att utsättas för plastisk deformation (t.ex. att dras ut till en tråd) utan att spricka.

Elektrolys

Elektrolys är en metod där man använder elektrisk ström för att framkalla en kemisk reaktion. Metoden används framför allt på ämnen som innehåller laddade partiklar, joner.

Elektronegativitet

Elektronegativiteten är ett mått på förmågan hos en atom att dra till sig elektroner.

Elektronskal

De elektroner som omger atomkärnan befinner sig på bestämda energinivåer, dessa energinivåer kallas ibland skal eller orbitaler. Det yttre skalet, eller antalet elektroner i det yttre skalet, avgör i huvudsak de kemiska egenskaperna hos en atom.

Elektroplätering

Elektroplätering är det att täcka en yta med ett mycket tunt metallskikt, som man t.ex. gör vid förgyllning eller förkromning.

Emissionslinje

En specifik linje (av många) i ett emissionsspektrum kallas emissionslinje, emissionslinjen representerar ljus med en specifik våglängd.

Emissionsspektrum

När ett grundämne hettas upp avger ämnet ljus med olika våglängder, vilka sedan kan delas upp i ett emissionsspektrum som liknar ett stapeldiagram där de olika våglängderna framträder som staplar. Dessa staplar, eller linjer, kallas emissionslinjer.

Enkelbindning

En enkelbindning kallas en kemisk bindning som involverar två bindningselektroner.

Ferromagnetiska material

Ett ferromagnetiskt material är ett material som när det utsätts för ett magnetiskt fält omvandlas till en permanent magnet, till skillnad från paramagnetiska material.

Fission

Fission innebär kluvning av en atomkärna. Vid en fissionsprocess frigörs stora mängder eneri, och är även den process som utnyttjas i dagens kärnkraftverk. Motsatsen till fission kallas fusion.

Flussmedel

Ett flussmedel är ett ämne som löser upp oxider och andra föroreningar på ytan av metaller.

Foton

En foton är ett energikvantum av elektromagnetisk energi, dvs. den minsta mängd energi som kan överföras av elektromagnetisk strålning.

Fusion

Fusion innebär sammansmältning av atomkärnor, som gör att nya större atomkärnor bildas. Vid en fusionsprocess bildas enorma mängder energi, och är även den process som pågår inuti aktiva stjärnor som vår sol. Motsatsen till fusion kallas fission.

Grundämne

Ett grundämne är ett fundamentalt ämne som enbart innehåller ett enda slags atomer.

Halveringstid

Halveringstiden brukar användas som ett mått på hur stabil en radioisotop (en instabil isotop) är, och representerar den tid det tar för hälften av atomkärnorna i en radioisotop att genomgå radioaktivt sönderfall.

Halvledare

En halvledare är ett material som har en elektrisk ledningsförmåga som ligger mellan den hos en ledare och den hos en isolator. Ledningsförmågan hos halvledare varierar ofta utifrån yttre påverkan på ämnet, t.ex. genom att justera dess temperatur eller att applicera ett magnetfält.

Heterogena blandningar

I en heterogen blandning kan man däremot urskilja beståndsdelarna (hetero = annan). Man kan även lösa fasta ämnen i varandra, och det man bildar då kallas fasta lösningar, sk. legeringar.

Homogena blandningar

En homogen blandning kallas också lösning, i en sådan blandning kan man inte urskilja de blandade ämnena (homos = samma).

Hydrat

Hydrat är en kemisk förening (kristallin) som har bildats genom att vattenmolekyler har tagits upp och följt med in i kristallen då den bildades.

Inert

Ett inert ämne är ett ämne som inte deltar i kemiska reaktioner, som t.ex. ädelgaserna (som tidigare kallades inerta gaser).

Infrarött ljus

Infrarött ljus är den del av det elektromagnetiska spektrumet som har en längre våglängd än det för oss synliga ljuset, vi kan därför inte se infrarött ljus med våra ögon.

Isolator

En isolator är ett material som har en mycket liten förmåga att leda elektrisk ström.

Isomerer

Isomerer kallas de kemiska föreningar som har samma molekylformel men olika strukturformler.

Isotop

En isotop är en variant av ett grundämne. Det som skiljer olika isotoper av ett grundämne åt är antalet neutroner i atomkärnan, antalet protoner i atomkärnan är alltid detsamma för alla isotoper. Isotoper brukar vanligtvis sorteras att vara antingen stabila eller instabila, en instabil isotop kallas radioisotop och är radioaktiv. Isotoper brukar vanligtvis skrivas som antingen "aktinium-227" eller "227Ac" (för den isotop av aktinium som har masstalet 227).

Jonbyteskromatografi

Jonbyteskromatografi är en metod för att separera molekyler som har olika laddning från varandra.

Joner

En jon är en elektriskt laddad partikel som bildas i och med att atomer förlorar eller tar upp elektroner. Vid upptagande av elektroner blir resultatet en negativt laddad jon, medan jonen blir positivt laddad om elektroner förloras.

Kelvin

Kelvin är SI-enheten för temperatur, och utvecklades år 1848 av den brittiske kemisten Lord Kelvin (William Thomson). Kelvinskalan börjar på den absoluta nollpunkten, och har lika stora skalsteg som Celsiusskalan.

Kemisk förening

En kemisk förening är ett ämne och består av atomer från två eller fler grundämnen.

Kvadrupelbindning

En kvadrupelbindning kallas en kemisk bindning som involverar åtta bindningselektroner.

Kärnisomer

En kärnisomer är ett metastabilt tillstånd hos en atomkärna där en eller flera av protonerna eller neutronerna är exciterade.

Ledare

En ledare är ett material som har bra förmåga att leda elektrisk ström.

Legering

En legering är ett material som har metalliska egenskaper och som består av två eller flera grundämnen, vara minst ett av grundämnena är en metall.

Lika löser lika

Lika löser lika är en minnesregel som kan användas för lösningsmedel, som innebär att om bindningarna är lika mellan t.ex. två molekyler så löses de. Vatten går t.ex. inte att lösa med hjälp av oljor, detta då oljor är opolära och vattenmolekylerna är polära.

Masstal

Masstalet är det tal som anger det totala antalet neukloner (dvs. protoner och neutroner) i en atomkärna, och betecknas vanligen med bokstaven A.

Metalloider

Metalloider är ett annat namn på halvmetaller, dvs. grundämnen vars egenskaper ligger mellan metallerna och icke-metallerna.

Moderisotop

Moderisotop brukar användas som benämning för den ursprungliga radioisotopen, innan den har sönderfallit och bildat en dotterisotop.

Molekyl

En molekyl är en grupp av två eller fler atomer som hålls samman med hjälp av kovalenta bindningar.

Molekylformel

Molekylformeln är den formel som beskriver vilka grundämnen som ingår i en molekyl.

Nukleon

En nukleon är en partikel i en atomkärna, som antingen kan vara en neutral neutron eller en positivt laddad proton.

Oxid

En oxid är en kemisk förening som har bildats mellan syre och någon annat grundämne.

Oxidation

Oxidation kallas det när ett ämne som deltar i en kemisk reaktion förlorar en eller flera av sina elektroner. Motsatsen till oxidation kallas reduktion.

Oxidationstal

Oxidationstalet är ett begrepp som anger laddningen hos en atom. Oxidationstalet kallas ibland även för oxidationstillstånd.

Paramagnetiska material

Ett paramagnetiskt material är ett material som magnetiseras i ett magnetiskt fält, men som inte förblir magnetiskt när fältet försvinner, till skillnad från ferromagnetiska material.

Polymer

Polymerer är kemiska föreningar som består av långa kedjor som är uppbyggda av mindre enheter som upprepas.

Radioisotop

En radioisotop är en instabil isotop av ett grundämne, dvs. en radioaktiv isotop. Vilket innebär att dess atomkärna sönderfaller och sänder ut strålning.

Reaktion

Med reaktion menar man en interaktion mellan två eller flera molekyler, vilket får som en kemisk förändring som resultat. Oftast handlar interaktionen om att elektroner förflyttar sig mellan atomer på ett sätt att kemiska bindningar kan upprättas eller brytas.

Reaktionströga grundämnen

Reaktionströga grundämnen är en underkategori av grundämnen som har svårt att bilda kemiska föreningar med andra grundämnen, och är de grundämnena som oftast existerar i fri form i naturen. Ädelgaser och ädelmetaller är exempel på reaktionströga grundämnen.

Reaktiva grundämnen

Reaktiva grundämnen är en underkategori av grundämnen som har lätt för att bilda kemiska föreningar med andra grundämnen, och existerar normalt sett inte i fri form. Syre är ett exempel på ett reaktivt grundämne.

Reaktivitet

Reaktivitet är ett mått som anger hur benäget ett grundämne (eller ett annat kemiskt ämne) är att medverka i en kemisk reaktion. Om ämnet har lätt att reagera med andra ämnen har det högre reaktivitet.

Redoxreaktion

En redoxreaktion är en kemisk reaktion där ett ämne oxideras samtidigt som ett annat ämne reduceras. Ett exempel på detta är järn, som rostar snabbt pga. luftens syre och fukt.

Reduktion

Reduktion kallas det när ett ämne som deltar i en kemisk reaktion tar upp en eller flera elektroner. Motsatsen till reduktion kallas oxidation.

Reflektans

Reflektans är ett mått på den mängd strålning som reflekteras av en yta.

Rena ämnen

Med ett rent ämne menas ett ämne som består av enbart ett enda ämne, t.ex. grundämnen eller kemiska föreningar. I en kemisk förening behåller inte de olika ämnena sina fysikaliska egenskaper.

Strukturformel

Strukturformeln är den formel som beskruver hur grundämnena i en molekyl sitter ihop med varandra.

Sublimation

Sublimation kallas den fasövergång då ett fast ämne övergår direkt till gasform utan att först smälta till en vätska.

Substitutionsreaktion

En substitutionsreaktion är en kemisk reaktion där en del av en kemisk förening har ersatts med någonting annat.

Supertungt grundämne

Supertungt grundämne är ett annat namn för transuraner, dvs. grundämnen vars atomnummer är högre än 92.

Transuran

Konstgjorda grundämnen som har högre atomnummer (dvs. fler protoner) än uran (som har 92 protoner) kallas för transuraner.

Trivalent jon

En trivalent jon är en jon som har valensen tre.

Tungmetall

En tungmetall är ett ämne med metalliska egenskaper som har en hög densitet, t.ex. kvicksilver och bly.

Utfällningsreaktion

En utfällningsreaktion är en reaktion som kan uppnås om man blandar en lösning som innehåller ett lättlösligt salts positiva joner, med en lösning innehållandes dess positiva. Joner från de olika salterna reagerar då med varandra och bildar ett svårlösligt salt, en fällning i form av kristaller.

Valens

Valensen är ett mått på atomers förmåga att ingå i kemiska föreningar, och anger det antal kemiska bindningar som ett grundämnes atom kan bilda med andra atomer.

Valenselektroner

Elektroner som finns i det yttersta elektronskalet hos en atom kallas för valenselektroner, det är oftast valenselektronerna som deltar i kemiska reaktioner och således också bestämmer grundämnets kemiska egenskaper.


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-06-30

Begrepp med djupare förklaringar


Kategorisidor