Grundämnet väte (H)

Väte är grundämne 1 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för väte vilket betyder att väte har en proton i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för väte är H och grundämnet hör till ämnesklassen diatomiska icke-metaller.

Väte i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Väte   →    Helium
Engelskt namn
Hydrogen
Kemiskt tecken
H
Atomnummer
1
Grupp
1
Period
1
Relativ atommassa
Atommassa
1,00794 u
Antal protoner i kärnan
1
Densitet
0,0899 kg/m3
Smältpunkt
14,03 K   (-258,97 ℃)
Kokpunkt
20,27 K   (-252,73 ℃)
1s1
Upptäckt år
1766
Upptäckt av
Henry Cavendish
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet väte

Väte är det allra vanligaste och det enklaste av alla grundämnen, det består endast av en proton och en elektron. Väte var det första grundämne som bildades efter Big Bang, och är därför även det första grundämnet i ren historisk mening. Faktum är att väte är det vanligaste grundämnet i universum än idag, hela 75 % av den kända materian som vi kan observera består av väte.

Kort historik om väte

Egentligen upptäcktes väte redan under 1500-talet av den Schweiziske läkaren och naturfilosofen Paracelsus, men han förstod inte vad det var för någonting. Utan den som sedan skulle komma att räknas som upptäckare av väte är engelsmannen Henry Cavendish, som var den första som isolerade någonting som han kallade för "brännbar luft". Detta skedde någon gång mellan åren 1766 och 1781. Den som dock gav väte sitt namn var den franska kemisten Antoine Lavoisier. 1783 lyckades Laviosier framställa vätgas ur vatten och därför gav väte det franska namnet hydrogené (vattenskapare), från grekiskans hydro (vatten) och gene (jag skapar).

Vätes egenskaper, framställning och användning

I ren form är väte en färglös och luktlös gas som brinner lätt och reagerar kraftigt med syre. En blandning av väte och syre kan bilda knallgas, vilken ger ifrån sig en kraftig knall vid förbränning. Väte är det allra vanligaste ämnet i världen, men trots detta är väte sällsynt i ren form i atmosfären. Väte förekommer istället i många kemiska föreningar, t.ex. kolväten, den vanligaste förekomsten är dock i vatten där väte förekommer i kombination med syre.

En livsnödvändig gas på många sätt

Faktum är att väte är nödvändigt för allt levande, inte bara i form av att väte är en av byggstenarna till det livsnödvändiga vattnet eller de organiska föreningar som bygger upp alla levande organismer, väte är även det som gör att solen kan värma upp jorden. Varje sekund omvandlar solen 600 000 000 ton väte till helium och den energi som strålar från dess yta. Även om det låter enormt mycket behöver vi dock inte vara oroliga, det kommer att dröja fem miljarder år innan solen har gjort slut på allt väte som den innehåller.

Framställning och användning

I ren form kan väte framställas från kolväten eller genom elektrolys av vatten, och några exempel på praktisk användning av väte är för framställning av ammoniak inom petroleumindustrin eller tillsammans med kvävgas för läckdetektering och för att lagra energi. Gasen väte brinner lätt och kan även användas i bränsleceller. Tidigare har väte använts i luftballonger, men denna användning minskade kraftigt efter katastrofen som följde av branden i det tyska luftskeppet LZ 129 Hindenburg år 1937.

Utsikt över universum.

Väte är det vanligaste grundämnet i universum


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2019-09-17.


Skriv en kommentar