Grundämnet zirkonium (Zr)

Zirkonium är grundämne 40 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för zirkonium vilket betyder att zirkonium har fyrtio protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för zirkonium är Zr och grundämnet hör till ämnesklassen övergångsmetaller.

Zirkonium i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Yttrium    ←   Zirkonium   →    Niob
Bild på grundämnet zirkonium

Olika exemplar av grundämnet zirkonium i ren form (99,97 %), kuben är 1 cm3 för jämförelse.
© Alchemist-hp (pse-mendelejew.de). / FAL
Engelskt namn
Zirconium
Kemiskt tecken
Zr
Atomnummer
40
Grupp
4
Period
5
Relativ atommassa
Atommassa
91,224 u
Antal protoner i kärnan
40
Densitet
6530 kg/m3
Smältpunkt
2125 K   (1852 ℃)
Kokpunkt
4650 K   (4377 ℃)
5 Mohs
[Kr] 4d25s2
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d104s24p64d25s2
Upptäckt år
1789
Upptäckt av
Martin Heinrich Klaproth
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet zirkonium

Grundämnet zirkonium är en relativt mjuk men mycket stark övergångsmetall som är fast i rumstemperatur. Till utseendet är zirkonium gråvit med ett glänsande lyster. Zirkonium är väldigt likt sina grannar nedanför och ovanför i det periodiska systemet, hafnium och titan. De huvudsakliga användningsområdena för zirkonium är för att tillverka eldfasta material, det vill säga material som är konstruerade att motstå höga temperaturer utan att deformeras eller smälta, samt som opacifier i genomskinliga material i syfte att göra dem ogenomskinliga. I viss utsträckning används dock zirkonium också i legeringar, på grund av sin goda motståndskraft mot korrosion.

Kort historik om zirkonium

Zirkonium som grundämne upptäcktes år 1789 av den tyske kemisten Martin Heinrich Klaproth, då han analyserade ett välkänt mineral som man tidigare inte trodde innehöll något nytt grundämne, zirkon (ZrSiO4). Man valde sedan även att namnge grundämnet utifrån mineralet, som i sin tur hade fått sitt namn persiskans zargun som betyder ungefär guldlikt eller som guld. Den första gången som man lyckades isolera ren zirkonium som metall var 1824, då den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius lyckades med detta.


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-09-18.


Skriv en kommentar