Grundämnet arsenik (As)

Arsenik är grundämne 33 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för arsenik vilket betyder att arsenik har trettiotre protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för arsenik är As och grundämnet hör till ämnesklassen halvmetaller.

Arsenik i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Germanium    ←   Arsenik   →    Selen
Engelskt namn
Arsenic
Kemiskt tecken
As
Ämnesklass
Atomnummer
33
Grupp
15
Period
4
Relativ atommassa
Atommassa
74,92160 u
Densitet
5730 kg/m3
Smältpunkt
1090 K   (817 ℃)
Kokpunkt
887 K   (614 ℃)
3,5 Mohs
[Ar] 3d104s24p3
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d104s24p3
Upptäckt år
ca. 2500 fkr
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet arsenik

Grundämnet arsenik är en halvmetall som de flesta känner till på grund av att ämnet är mycket giftigt. Detta rykte har även spätts på genom flitig användning inom t.ex. litteraturen och filmkonsten, där arsenik ofta har använts som ett dödligt gift.

Kort historik om arsenik

Arsenik har varit känt under väldigt lång tid, framför allt i form av olika föreningar. Men den förste att renframställa arsenik var den tyska teologen Albertus Magnus, omkring år 1250. Namnet arsenik kommer från grekiskans arsenikon. Arsenik har använts som gift under flera hundra år, och blev även ett populärt inslag inom läkekonsten under slutet av 1700-talet och framåt, dock i många fall till föga nytta. Dock utvecklades ett arsenikpreparat, Salvarsan, under början av 1900-talet, som med framgång användes som antibiotika och blev det första verksamma medlet för att kunna behandla syfilis.

Arseniks egenskaper, framställning och användning

Arsenik som grundämne är en halvmetall som till utseendet i ren form är metalliskt grå, åtminstone den allotrop som är vanligast och som man har användning av inom industrin. De två andra allotroperna som finns är gul och svart. Den som är mest känd är dock den vita arseniken, som är en kemisk förening som kallas arseniktrioxid. Rent naturligt finns arsenbik bundet i många mineral, ofta tillsammans med svavel och andra metaller.

Förr var arsenik väldigt vanligt som bekämpningsmedel mot ogräs och insekter, samt som träimpregneringsmedel. Men med tiden har man börjat försöka fasa ut användningen av arsenik. Numer används arsenik till stor del i halvledare, framförallt i galliumarsenid som är en förening av arsenik och gallium. Denna halvledare används till exempel i infraröda lysdioder, laserdioder och solceller.

Medicinflaska med vit arsenik

Medicinflaska med vit arsenik


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-04-16




Kommentarer


#1   Anton Reuterswärd   2020-05-31 02:46  
Det verkar som att sv.wikipedia har andra uppgifter om smält- och kokpunkt för arsenik (dessutom uppges där att kokpunkten skulle nås vid en lägre temperatur än smältpunkten). Dessutom verkar flera andra sidor på nätet citera Wikipedia. Intressant att ni har egna uppgifter. Vilka är era källor?

#2   Stefan   2020-05-31 21:24  
Hej Anton! Du har alldeles rätt att vi hade uppgett felaktiga (omvända) siffror, det handlar troligtvis om ett avläsningsfel från vår sida och vi ber om ursäkt för det. Vi använder oss av engelska Wikipedia för grundläggande data om grundämnena. Anledningen till varför kokpunkten är lägre än smältpunkten för arsenik beror på att arsenik genomgår sublimering, dvs. går direkt från att vara en solid till gasform (under atmosfäriskt tryck [atm]). Det behövs ett tryck på 28 atm för att arsenik skall genomgå fasövergång från en solid till en vätska.

#3   Anton Reuterswärd   2020-06-05 00:56  
OK, tack för svar - och korrigering!
Jag intresserar mig för heltal och upptäcker hela tiden motstridiga uppgifter gällande allehanda fakta kring vikter, höjder, ytor, antal osv - t ex om man jämför mellan artiklar på Wikipedia på olika språk.
Extra intressant detta med sublimeringen.
Vänliga hälsningar från en nu lite klokare A Reuterswärd.

#4   Stefan   2020-06-05 13:49  
Ingen orsak, tack själv!

Ja du har rätt att när det gäller ren data så kan det förekomma motstridiga uppgifter när man kollar på olika ställen på nätet, även mellan olika artiklar på Wikipedia. Ofta kan det handla om avläsningsfel eller att uppgifterna är gamla och behöver uppdateras, så det är väldigt klokt att vara uppmärksam och verifiera med fler källor än bara en (så som du gör!). :) Men Engelska Wikipedia brukar vara ganska välgranskad när det kommer till sådant (till skillnad från svenska Wikipedia), så jag brukar ha ett lite högre förtroende för just deras siffror.

Med vänlig hälsning,
Stefan

Skriv en kommentar