Grundämnet prometium (Pm)

Prometium är grundämne 61 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för prometium vilket betyder att prometium har sextioen protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för prometium är Pm och grundämnet hör till ämnesklassen lantanoider.

Prometium i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Neodym    ←   Prometium   →    Samarium
Engelskt namn
Promethium
Kemiskt tecken
Pm
Ämnesklass
Atomnummer
61
Grupp
3
Period
6
Relativ atommassa
Atommassa
145 u
Antal protoner i kärnan
61
Densitet
7264 kg/m3
Smältpunkt
1373 K   (1100 ℃)
Kokpunkt
3273 K   (3000 ℃)
[Xe] 4f56s2
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d104s24p64d105s25p64f56s2
Upptäckt år
1942
Upptäckt av
Chien Shiung Wu, Emilio Segrè och Hans Bethe
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet prometium

Prometium är ett extremt ovanligt grundämne som tillhör de sällsynta jordartsmetallerna och lantanoiderna, det förekommer bara i väldigt små mängder naturligt sett. Vid varje given tidpunkt existerar enbart 500-600 gram prometium i jordens skorpa, som en följd av att grundämnets alla isotoper är radioaktiva. Prometium är faktiskt den enda av de 15 lantanoiderna som är radioaktivt.

Kort historik om prometium

Prometium var det sista grundämnet som behövde upptäckas för att fylla igen alla luckor i det periodiska systemet. Den brittiske fysikern Henry Moseley bekräftade redan 1914 att det skulle finnas ett grundämne mellan neodymium och samarium, men det skulle dröja ända till år 1942 innan forskare hade lyckats upptäcka grundämnet (Chien Shiung Wu, Emilio Segrè och Hans Bethe). De lyckades dock aldrig producera några kemiska bevis för grundämnet, på grund av svårigheter att isolera ämnet. Det var inte förrän år 1945 som de kemiska bevisen dök upp, detta genom att man av "misstag" lyckades syntetisera prometium. Det lustiga är dock att forskarna (de amerikanska kemisterna Jacob Marinsky och Lawrence Glendenin) då inte hade för avsikt att göra detta, utan prometium identifierades istället när man skulle beskriva de isotoper som bildades i ett strålningsexperiment, i samband med Manhattanprojektet.

Prometiums egenskaper, framställning och användning

Prometium är ett metalliskt grundämne vars samtliga isotoper är radioaktiva. En särskild isotop, 147Pm, har kommit att bli väldigt användbar i atombatterier. Anledningen är att den är en medelstark betastrålare som inte producerar allt för mycket oönskad sekundär strålning. Prometiumbatterier används exempelvis i rymdfarkoster, pacemakers och hörapparater.

Fram tills ganska nyligen har de prometiumbatterier som har använts i sammanhang förknippade med rymdfart varit väldigt stora, men på senare år har de tekniska framstegen gjort att allt mindre batterier har kunnat framställas.

Prometium används i bland annat rymdfärjor

Prometium används i batterier i bland annat rymdfarkoster


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2019-09-30.


Skriv en kommentar