Grundämnet krypton (Kr)

Krypton är grundämne 36 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för krypton vilket betyder att krypton har trettiosex protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för krypton är Kr och grundämnet hör till ämnesklassen ädelgaser.

Krypton i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Brom    ←   Krypton   →    Rubidium
Engelskt namn
Krypton
Kemiskt tecken
Kr
Ämnesklass
Atomnummer
36
Grupp
18
Period
4
Relativ atommassa
Atommassa
83,798 u
Densitet
3,74 kg/m3
Smältpunkt
115,78 K   (-157,22 ℃)
Kokpunkt
119,93 K   (-153,07 ℃)
[Ar] 3d104s24p6
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d104s24p6
Upptäckt år
1898
Upptäckt av
William Ramsay och Morris Travers
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet krypton

När man hör namnet krypton så förs nog de flestas tankar till kryptonit, dvs. den substans som klarar av att försvaga eller rentav ta livet av Stålmannen. Men krypton är givetvis någonting helt annat än kryptonit, som ju bara existerar i DC:s universum.

Kryptons egenskaper och isotoper

Krypton är en färglös, luktfri och smaklös ädelgas. Krypton är relativt sällsynt men finns i vår aftmosfär, som till största del innehåller kväve följt av syre, koncentrationen av krypton i atmosfären är endast ca. 0,0001 %. Precis som de andra ädelgaserna bildar krypton inte gärna kemiska föreningar med andra grundämnen.

Det finns fem stabila kryptonisotoper, som utgör det krypton som finns i vår atmosfär. Utöver det finns även runt 30 ostabila isotoper. Ett exempel på en sådan är 85Kr, som är radioaktiv isotop som produceras som en del av fissionsprocessen hos uran och plutonium. Den har en halveringstid om ca. 10,76 år.

Framställning och användning av krypton

Som de flesta andra ädelgaser framställs krypton i huvudsak genom fraktionerad destillation av luft. En metod som är vanlig att använda när man vill separera en blandning som består av många ämnen med liknande kokpunkter.

Krypton används huvudsakligen i kryptonbaserade glödlampor, där krypton kan skapa ett starkt vitt sken. Krypton används också i vissa blixtar vid fotografering i höga hastigheter, samt kan man även kombinera krypton med kvicksilver för att skapa en grönblått ljus.

Mellan 1960 och 1983 användes också en särskild krypton-isotop, 86Kr, för att definiera längden av en meter. Numer definieras längden av en meter som den längd läuset färdas i vakuum under 1/299 792 458 sekund.

Kort historik om krypton

Grundämne 36 upptäcktes i Storbritannien 1898 av den skottske kemisten William Ramsay och den engelska kemisten Morris Travers. De upptäckte krypton i de rester som blev över efter att ha avdunstat nästan alla komponenter av flytande luft. Några veckor senare lyckades samma duo även upptäcka neon med en liknande metod. Krypton har fått sin namn efter grekiskans kryptos som betyder ungefär den gömda.

Gasurladdningslampa fylld med krypton som lyser med ett vitt sken

Gasurladdningslampa fylld med krypton som lyser med ett vitt sken
Alchemist-hp (talk) (www.pse-mendelejew.de) / GFDL 1.2


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-07-02


Skriv en kommentar