Grundämnen.com/ Periodiska systemet/59 - Praseodym (Pr)

Grundämnet praseodym (Pr)

Praseodym är grundämne 59 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för praseodym vilket betyder att praseodym har femtionio protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för praseodym är Pr och grundämnet hör till ämnesklassen lantanoider.

Praseodym i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Cerium    ←   Praseodym   →    Neodym
Engelskt namn
Praseodymium
Kemiskt tecken
Pr
Atomnummer
59
Grupp
3
Period
6
Relativ atommassa
Atommassa
140,90765 u
Densitet
6640 kg/m3
Smältpunkt
1204 K   (931 ℃)
Kokpunkt
3793 K   (3520 ℃)
[Xe] 4f36s2
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d104s24p64d105s25p64f36s2
Upptäckt år
1885
Upptäckt av
Carl Auer von Welsbach

Grundämnet praseodym har den kemiska beteckningen Pr och atomnummer 59. Ämnet är en metall som är mjuk och silvrig, samt väldigt formbar. Grundämnet tillhör lantanoiderna och är en väldigt sällsynt jordartsmetall. Det är väldigt uppskattat för sina elektriska, kemiska, magnetiska och optiska egenskaper.

1841 isolerades metalloxid (en jordart) av Carl Gustaf Mosander, som blev uppkallat till didymia. År 1885 kunde Carl Auer von Welsback från Österrike separera praseodym i två oxider, neodyma samt praseodyma. Denna separation utfördes genom en upprepning av fraktionerad kristallisation av ämnet didymnitrat.

I kontakt med luft brukar ämnet täckas av ett grönt oxidskikt, och då tappar ämnet sin ursprungliga färg som är silvervit. Idag talar inget för att varken metallen eller dess salter på något sätt är giftiga för människor.

Ämnet förekommer i jordskorpan i olika lantanoidmineraler, och i naturen hittas ämnet tillsammans med cerium. Idag används ämnet i stor utsträckning i legeringar inom flygmotorer, och även i båglampor som tillverkas för projektorer samt filmindustrin.

Skriv en kommentar