Grundämnet praseodym (Pr)

Praseodym är grundämne 59 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för praseodym vilket betyder att praseodym har femtionio protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för praseodym är Pr och grundämnet hör till ämnesklassen lantanoider.

Praseodym i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Cerium    ←   Praseodym   →    Neodym
Bild på grundämnet praseodym

1,5 gram rent praseodym.
© Jurii / CC BY
Engelskt namn
Praseodymium
Kemiskt tecken
Pr
Ämnesklass
Atomnummer
59
Grupp
3
Period
6
Relativ atommassa
Atommassa
140,90765 u
Densitet
6640 kg/m3
Smältpunkt
1204 K   (931 ℃)
Kokpunkt
3793 K   (3520 ℃)
[Xe] 4f36s2
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d104s24p64d105s25p64f36s2
Upptäckt år
1885
Upptäckt av
Carl Auer von Welsbach
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet praseodym

Praseodym är en mjuk och formbar metall som tillhör de sällsynta jordartsmetallerna. Till utseendet är praseodym silvervit, men som då den utsätts för luft snabbt oxiderar och bildar en grön hinna. Praseodym används till stor del för att färga saker såsom t.ex. glasögon, keramik eller annat glas i gul eller gulgrön färg, men praseodym ingår även i vissa legeringar som används i motorer till flygplan.

Kort historik om praseodym

Grundämne 59 upptäcktes 1885 av den österrikiske kemisten Carl Auer von Welsbach. Han lyckades separera både grundämnet och praseodym och neodym från en blandning av de båda som kallas didym. Namnet praseodym kommer från grekiskans prasinos och didymos, som betyder ungefär grön och tvilling. Blandningen didym hade i sin tur isolerats av den svenske kemisten Carl Gustaf Mosander 1941.


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-07-01


Skriv en kommentar