Grundämnet torium (Th)

Torium är grundämne 90 i periodiska systemet, detta tal är även atomnumret för torium vilket betyder att torium har nittio protoneri sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för torium är Thoch grundämnet hör till ämnesklassen aktinoider.

Engelskt namn
Thorium
Kemiskt tecken
Th
Atomnummer
90
Grupp
3
Period
7
Relativ atommassa
Atommassa
232,03806 u
Densitet
11700 kg/m3
Smältpunkt
2000 K   (1727 ℃)
Kokpunkt
4500 K   (4227 ℃)
3 Mohs
Upptäckt år
1829
Upptäckt av
Jöns Jakob Berzelius

Allmänt om grundämnet torium

Torium är ett grundämne som de flesta av oss troligtvis känner en liten koppling till, kanske för att namnet klingar väl i våra öron - eller bara för det faktum att det var en svensk kemist som upptäckte torium.

Kort historik om torium

Torium upptäcktes för försat gången i Norge år 1829, av prästen och mineralogen Hans Morten Thrane Esmark. Han bad sin far, Jens Esmark, som då var en känd mineralog att identifiera ämnet men han misslyckades med detta. Istället skickade han vidare ett prov av ämnet till den svenske kemisten Jöns Jakob Berzelius som då lyckades fastställa att det var frågan om ett nytt grundämne. Han valde att namnge grundämnet efter Tor, den fornnordiske åskguden.

Toriums egenskaper, framställning och användning

Torium är en relativt svagt radioaktiv metall som är måttligt hård och formbar, till ytan är den silverfärgad men om den exponeras för luft blir ytan missfärgad i en svart nyans. Man kan hitta torium i de flesta jord- och bergarter, där det förekommer i ungefär samma mängdförhållande som bly. Torium utvinns i huvudsak från ett mineral som kallas monazit som förekommer sporadiskt i form av mycket små korn i olika bergarter, monazit kan innehålla mellan 2,5 % till 20 % torium.

Intressant ur kärnkraftsynpunkt

Fler och fler har börjat få upp ögonen för torium som en möjlig ersättare av uran som bränsle i kärnreaktorer. Toriumisotopen 232Th, som även är den stabilaste toriumisotopen (med en halveringstid på ca. 14 miljarder år), förekommer naturligt men är inte klyvbar i sig, dock kan den transmuteras till en uranisotop (233U) som kan användas för att underhålla en kedjereaktion i ett kärnkraftverk. Exempelvis finns väldigt mycket torium i Indien, detta har lett till att landet har planerat att fasa ut sitt användande av uran som kärnbränsle och i framtiden uteslutande använda sig av torium för sin kärnkraftsproduktion. Likaså pågår forskning hos Thor Energy i Norge där man försöker ta fram en toriumbaserad ersättare till uran.

Svenske kemisten Jöns Jakob Berzelius

Porträtt som föreställer den svenske kemisten Jöns Jakob Berzelius


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2019-10-15




Kommentarer


#1   Ian Durgé   2019-08-11 17:22  
Kommentaren väntar på godkännande..

Skriv en kommentar