Grundämnen.com/Periodiska systemet/Mendelevium (Md) - 101

Grundämnet mendelevium (Md)

Mendelevium är grundämne 101 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för mendelevium vilket betyder att mendelevium har hundraen protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för mendelevium är Md och grundämnet hör till ämnesklassen aktinoider.

Mendelevium i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Fermium    ←   Mendelevium   →    Nobelium
Engelskt namn
Mendelevium
Kemiskt tecken
Md
Ämnesklass
Atomnummer
101
Grupp
3
Period
7
Relativ atommassa
Atommassa
258 u
[Rn] 5f137s2
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d104s24p64d105s25p64f145d106s26p65f137s2
Upptäckt år
1955
Upptäckt av
Lawrence Berkeley National Laboratory
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet mendelevium

Mendelevium är en transuranisk radioaktiv metall. Mendelevium är ett syntetiskt grundämne, dvs. det existerar inte naturlig på jorden utan kan generellt sett bara skapas i t.ex. en partikelaccelerator. I nuläget känner man till sjutton isotoper av Mendelevium, varav den stabilaste (258Md) har en halveringstid på ca. 51 dagar. Den isotop som är enklast att framställa, och således även den som är vanligast att den används i kemiska experiment, är 256Md som har en halveringstid om ca. 1,17 timmar.

Kort historik om mendelevium

Grundämne 101 upptäcktes 1955 av Lawrence Berkeley National Laboratory i Kalifornien i USA. De lyckades syntetisera totalt sju stycken atomer som hade en halveringstid om ca. 77 minuter (256Md), detta genom att bombardera einsteiniumatomer (253Es) med alfapartiklar (från heliumkärnor).

Grundämnet döptes efter den ryske kemisten Dmitri Mendeleev, som ligger bakom det periodiska system som vi använder än idag. Till en början fick mendelevium den kemiska beteckningen Mv, men detta ändrades sedan 1957 till Md.


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-06-29


Skriv en kommentar