Grundämnet indium (In)

Indium är grundämne 49 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för indium vilket betyder att indium har fyrtionio protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för indium är In och grundämnet hör till ämnesklassen övriga metaller.

Indium i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Kadmium    ←   Indium   →    Tenn
Bild på grundämnet indium

Provrör med indium.
Engelskt namn
Indium
Kemiskt tecken
In
Ämnesklass
Atomnummer
49
Grupp
13
Period
5
Relativ atommassa
Atommassa
114,818 u
Densitet
7310 kg/m3
Smältpunkt
430 K   (157 ℃)
Kokpunkt
2270 K   (1997 ℃)
1,2 Mohs
[Kr] 4d105s25p1
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d104s24p64d105s25p1
Upptäckt år
1863
Upptäckt av
Ferdinand Reich och Theodor Richter
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet indium

Indium är en av de metaller som verkligen inte motsvarar de förväntningar man vanligtvis har på en metall, den har varken särskild god elektrisk ledningsförmåga eller hög smältpunkt. Dessutom är indium mjuk och formbar, faktiskt så pass mjuk att man enkelt kan skära i den med en kniv. Trots detta är indium är väldigt användbar metall, framför allt är indium en beståndsdel i indiumtennoxid (kallas kort ITO). ITO är ett hårt och halvledande material med egenskapen att den är genomskinlig i tunna skikt, vilket är en oerhört användbar förmåga när det kommer till t.ex. plattskärmar och solceller.

Indium är en relativt vanligt förekommande metall, jordens skorpa innehåller ungefär lika mycket indium som kvicksilver och det är främst i Kina som indiumbrytning pågår.

Kort historik om indium

Grundämnet indium upptäcktes år 1863 av de tyska kemisterna Ferdinand Reich och Theodor Richter, genom spektroskopiska undersökningar av mineral insamlat från Freiberg-gruvorna i Sachsen i Tyskland. Reich var färgblind och anlitade Richter som sin assistent för att läsa av de färgade spektrallinjerna.

Till en början hade förväntat sig att finna talliums karaktäristiska gröna spektrallinjer i sina prover, men istället snubblade de över skarpt blåa linjer. De insåg då att dessa tillhörde ett vid tillfället okänt grundämne. De gav grundämnet namnet indium efter det latinska ordet indicum, som syftar till grundämnets typiska spektralsignatur indigo.


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-04-21


Skriv en kommentar