Grundämnen.com/ Periodiska systemet/12 - Magnesium (Mg)

Grundämnet magnesium (Mg)

Magnesium är grundämne 12 i periodiska systemet, detta tal är även atomnumret för magnesium vilket betyder att magnesium har tolv protoneri sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för magnesium är Mgoch grundämnet hör till ämnesklassen alkaliska jordartsmetaller.

Grundläggande data om magnesium

  ››  Klicka här för att läsa mer om magnesium

Engelskt namn
Magnesium
Kemiskt tecken
Mg
Atomnummer
12
Grupp
2
Period
3
Relativ atommassa
Atommassa
24,3050 u
Densitet
1740 kg/m3
Smältpunkt
424 K   (151 ℃)
Kokpunkt
1390 K   (1117 ℃)
2,5 Mohs
Upptäckt år
1755
Upptäckt av
Joseph Black

Allmänt om grundämnet magnesium

Den silverglänsande metallen magnesium är vida känd för både sin styrka och sin lätthet, faktum är att magnesium är den tredje mest använda metallen i världen. De två metaller som toppar användningsstatistiken är järn och aluminium. Magnesium är även ett grundämne som många fascineras av under kemilaborationerna i högstadiet, då magnesiumpulver när det antänds brinner med en mycket stark och ljus låga.

Kort historik om magnesium

Magnesium upptäcktes år 1755 genom att den skotsk-franske kemisten Joseph Black lyckades visa att magnesiumoxid inte var samma sak som kalciumoxid (kalk). Men det var inte förrän år 1808 som man lyckades framställa rent metalliskt magnesium, den som gjorde detta var den brittiske kemisten Humphry Davy som gjorde detta genom att använda sig av elektrolys. Davys första namnförslag på grundämnet var magnium, men slutligen bestämdes att det skulle heta magnesium - efter den antika grekiska staden Magnesia.

Magnesiums egenskaper, framställning och användning

Magnesium är ett grundämne med många användningsområden, framför allt i kombination med andra grundämnen i form av legeringar. På grund av sin lätta vikt blandas den ofta med andra metaller, och bildar så kallade lättmetallegeringar, för att kunna framställa produkter med lägre vikt. En särskild legering där man tillsätter några procent aluminium till magnesium är mycket välanvänd då den både är enkel att svetsa samt väldigt motståndskraftig mot korrosion, den används ofta i cyklar, mobiltelefoner, bärbara datorer, interiör till bilar och flygplan, gräsklippare, och mycket mer. Ett annat användningsområde är i fyrverkerier och andra former av pyroteknik.

Anvädningsområden som salt

I form av olika salter har magnesium även andra användningsområden. Ett av dessa salter är magnesiumkarbonat som är det vita pulver som gymnaster och klättrare använder sig av för att kunna få ett bättre grepp, speciellt när händerna blir lite svettiga. Ett annat magnesiumsalt som kallas magnesiumhydroxid används för att lindra sura uppstörningar.

Förekomst i naturen

Magnesium är ett grundämne som är relativt vanligt i jordskorpan, det åttonde vanligaste. I naturen förekommer magnesium huvudsakligen i olika typer av mineraler, men den största källan till magnesium är ändå vanligt havsvatten (i form av magnesiumsalt). Förr i tiden utvann man ofta magnesium huvudsakligen från havsvatten, men numer utvinns magnesium huvudsakligen från mineralerna magnesit ochdolomit.

Viktigt för människokroppen

Magnesium är även ett livsviktigt ämne för människokroppen, om man har brist på magnesium kan detta påverka det fysiska såväl som det mentala måendet. Man har exempelvis kunnat koppla magnesiumbrist till både ångest och depression. Rekommenderat dagligt intag för kvinnor är 280 mg, medan det för män är 280 till 350 mg och för barn 50 till 200 mg. Exempel på magnesiumrika livsmedel är nötter, palsternacka och sojabönor.

Många historiska användningsområden

På grund av sin lättantädlighet har även magnesium många historiska användningsområden, till exempel används magnesiumpulver tidigare i fotoblixtar på grund av hur snabbt och starkt det brinner vid antädning. Likaså använde man även magnesium i brandbomber som fälldes under Andra världskriget.

Magnesiumkarbonat används av gymnaster

Magnesiumkarbonat används av bland annat gymnaster för att kunna få ett bättre grepp med händerna


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2019-09-30


Skriv en kommentar