Grundämnen.com/ Periodiska systemet/118 - Oganesson (Og)

Grundämnet oganesson (Og)

Oganesson är grundämne 118 i periodiska systemet, detta tal är även atomnumret för oganesson vilket betyder att oganesson har hundraarton protoneri sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för oganesson är Ogoch grundämnet hör till ämnesklassen okända kemiska egenskaper.

Grundläggande data om oganesson

  ››  Klicka här för att läsa mer om oganesson

Engelskt namn
Oganesson
Kemiskt tecken
Og
Atomnummer
118
Grupp
18
Period
7
Relativ atommassa
Atommassa
294 u
Densitet
13,65 kg/m3
Upptäckt år
2002
Upptäckt av
Joint Institute for Nuclear Research och Lawrence Livermore National Laboratory

Allmänt om grundämnet oganesson

Grundämnet oganesson är (i nuläget) det tyngsta grundämnet som har identifierats, och hittills även den enda syntetiska ädelgasen. Syntetiska grundämnen är sådana som inte förekommer i naturen, utan bara kan framställas i ett laboratorium.

I och med att oganesson är mycket radioaktivt och väldigt instabilt, har man hittills enbart lyckats verifiera ett par fåtal atomer - samtliga av isotopen 294Og. Som en följd av detta har man endast teoretiskt kunnat fastställa några få egenskaper hos oganesson, bland annat att ämnet troligtvis har en högre reaktivitet än vissa ämnen utanför gruppen ädelgaser. Inledningsvis trodde man att oganesson skulle vara i gasform under normala förhållanden, men på grund av relativistiska effekter tror man numer att ämnet är fast under dessa förhållanden. I gasform är oganesson troligtvis färglös.

Kort historik om oganesson

Hur oganesson skulle kunna syntetiseras förutspåddes under år 1998 av den polske fysikern Robert Smolanczuk, men det skulle dröja tills oktober 2002 innan man äntligen hade lyckats syntetisera grundämnet. Detta gjordes av forskare vid Joint Institute for Nuclear Research (JINR) och Lawrence Livermore National Laboratory i Kalifornien, USA.

Fram tills slutet av november 2016 kallades Oganesson för ununoktium (med kemisk beteckning: Uuo), vilket var dess temporära systematiska grundämnesnamn (dvs. det namn som används fram tills ett officiellt namn har valts). Namnet Oganesson är valt för att hedra den ryska atomfysikern Jurij Oganessian, som då blev den andra personen (efter Glenn T. Seaborg) att få ett grundämne uppkallat efter sig medan denne fortfarande var i livet.


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2019-10-13


Skriv en kommentar