Grundämnen.com/ Periodiska systemet/102 - Nobelium (No)

Grundämnet nobelium (No)

Nobelium är grundämne 102 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för nobelium vilket betyder att nobelium har hundratvå protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för nobelium är No och grundämnet hör till ämnesklassen aktinoider.

Nobelium i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Mendelevium    ←   Nobelium   →    Lawrencium
Engelskt namn
Nobelium
Kemiskt tecken
No
Atomnummer
102
Grupp
3
Period
7
Relativ atommassa
Atommassa
259 u
[Rn] 5f147s2
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d104s24p64d105s25p64f145d106s26p65f147s2
Upptäckt år
1966
Upptäckt av
Joint Institute for Nuclear Research
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Det instabila och radioaktiva grundämnet Nobelium (No) har atomnummer 102 och är uppkallat efter den välkände svenskbördige Alfred Nobel, som är upphovsmannen till dynamit. Nobelium tillhör gruppen aktiniderna och är en transuran, vilket innebär att det ej förekommer naturligt i naturen utan måste framställas på konstgjord väg genom kärnreaktioner. Det var år 1957 som Nobelinstitutet i Sverige hävdade att de hade framställt grundämnet, som de döpte till Nobelium. Detta gjordes genom att bombardera curium med kärnor från kol 13, men detta tillbakavisades. Senare lyckades en annan grupp från Berkley framställa en syntes och detta skedde även senare i Dubna år 1966. Den i Dubna var den första riktigt säkra syntesen man dittills lyckats få fram.

Hittills är Nobelium inte så välkänt. Man har endast lyckats upptäcka 10 isotoper av det, och man är inte heller så säker på dess egenskaper, så som utseende, densitet mm. Dock har man kunnat förutsäga vissa av dem.

Skriv en kommentar