Grundämnet vismut (Bi)

Vismut är grundämne 83 i det periodiska systemet. Detta tal är även atomnumret för vismut vilket betyder att vismut har åttiotre protoner i sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för vismut är Bi och grundämnet hör till ämnesklassen övriga metaller.

Vismut i det periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
1 H He
2 Li Be B C N O F Ne
3 Na Mg Al Si P S Cl Ar
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
6 Cs Ba * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
7 Fr Ra ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og
* La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
** Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
Bläddra mellan närliggande grundämnen
Bly    ←   Vismut   →    Polonium
Bild på grundämnet vismut

Vismutkristall till vänster med oxiderad och iriserad yta, kuben till höger är 1 cm3 och består av 99,99 % ren vismut.
© Alchemist-hp (talk) (www.pse-mendelejew.de) / FAL
Engelskt namn
Bismuth
Kemiskt tecken
Bi
Ämnesklass
Atomnummer
83
Grupp
15
Period
6
Relativ atommassa
Atommassa
208,98040 u
Antal protoner i kärnan
83
Densitet
9750 kg/m3
Smältpunkt
544 K   (271 ℃)
Kokpunkt
1810 K   (1537 ℃)
2,25 Mohs
[Xe] 4f145d106s26p3
Fullständig elektronkonfiguration:
1s22s22p63s23p63d104s24p64d105s25p64f145d106s26p3
Upptäckt år
ca. 1000 fvt
Upptäckt av
Arabiska alkemister
Grundläggande data om grundämnet är avläst från Wikipedia

Allmänt om grundämnet vismut

Vismut är ett ganska tungt metalliskt grundämne som förekommer i naturen i ren form och är silvervitt till utseendet. Vismuts yta oxiderar dock snabbt i kontakt med luft, och genomgår irisering vilket gör att den får ett tunnt skikt som till färgen liknar den hos såpbubblor. Man har länge sett vismut som det grundämne med störst atomiska massa som är stabilt, men 2003 upptäcktes att vismut är radioaktivt - dock extremt svagt radioaktivt, halveringstiden är mer än en miljard gånger längre än universums ålder.

Vismuts användningsområden

Vismut har en rad användningsområden, och får ofta agera som en ersättare för bly då vismut likt bly har en ganska hög densitet - men vismut är mycket mindre giftigt än bly. Exempelvis i hagelkulor som används som ammunition till vissa gevär. Vismutoxidklorid (BiOCl) används även inom kosmetikaindustrin som ett pigment till ögonskugga, hårsprayer samt nagellack. Man kan spåra vismuts användning inom skönhet så långt tillbaka som forntida Egypten. Vismut används även i legeringar tillsammans med andra metaller som t.ex. järn.

Kort historik om vismut

Vismut är en sådan metall som har varit känd sedan förhistorisk tid, troligtvis upptäcktes metallen av arabiska alkemister runt 1000 år före Kristus. Namnet Bismuth kan i äldre tyska spåras tillbaka till runt slutet av 1600-talet, men det dröjde till år 1753 innan vismut kunde identifieras som en helt egen metall. Vismuts kemiska tecken "Bi" kommer från bismuth/bisemutum (det latinska namnet för vismut).


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2020-04-24.


Skriv en kommentar