Grundämnet radium (Ra)

Radium är grundämne 88 i periodiska systemet, detta tal är även atomnumret för radium vilket betyder att radium har åttioåtta protoneri sin atomkärna. Den kemiska beteckningen för radium är Raoch grundämnet hör till ämnesklassen alkaliska jordartsmetaller.

Engelskt namn
Radium
Kemiskt tecken
Ra
Atomnummer
88
Grupp
2
Period
7
Relativ atommassa
Atommassa
226 u
Densitet
5000 kg/m3
Smältpunkt
973 K   (700 ℃)
Kokpunkt
2010 K   (1737 ℃)
1 Mohs
Upptäckt år
1898
Upptäckt av
Marie Curie och Pierre Curie

Allmänt om grundämnet radium

Det silvervita grundämnet radium är det mest radioaktiva ämne som förekommer i naturen, själva ordet radium är även närbesläktat med begreppet radioaktivitet - vars benämning härstammar från upptäckaren av radium, den polsk-franska kemisten Marie Curie.

Kort historik om radium

Marie Curie och hennes man Pierre upptäckte radium för första gången år 1898 i ett mineralprov av uraninit (pechblände), efter att uranet hade borttagits. Men det skulle dröja ända till år 1902 innan de kunde renframställa radium för första gången, och paret Curie äntligen kunde bevisa att det var ett nytt grundämne de hade hittat. Genom att använda urininit-avfallet kunde paret Curie efter flera månaders hårt arbete slutligen presentera 0,10 gram rent radium. Namnet radium kommer från latinets radius, som betyder stråle.

Radiums egenskaper, framställning och användning

I ren form glimrar den alkaliska jordartsmetallen radium med ett spöklikt blått sken, som en följd av att den joniserande strålningen från radium exciterar kvävemolekyler i luften. Till en början ansåg man att radium var en naturlig energikälla och använde den till lite allt möjligt, faktiskt i allt från tandkräm till självlysande färg. Användningen av radium idag är inte lika omfattande som förr, radium har fått ge vika för andra radioaktiva ämnen som är både enklare och säkrare att handskas med. Den årliga världsproduktionen av radium ligger i nuläget på cirka 100 gram.

De självlysande visarna

Ett av de första användningsområdena av radium var vid tillverkning av klockor och kompasser, genom att tillsätta radium till färgen kunde man erhålla en självlysande effekt som var mycket uppskattad på den tiden. Man visste dock inte hur farlig radioaktivitet var på den tiden, och det slutade med att de kvinnor som arbetade med att måla urvisarna hade fått i sig radium genom att slicka på penslarna för att forma spetsen. Över 100 arbetare insjuknade i anemi och/eller cancer och dog till följd av strålningen.

Ursprunget till strålbehandling av cancer

I samband med att paret Curie upptäckte radium märkte de att man fick brännskador på huden när man hanterade ämnet, detta blev startskottet för den första strålbehandlingen av cancer som då kom att kallas för "Curie-behandling". Marie Curie själv dog 1934 av aplastisk anemi (en sällsynt och allvarlig blodsjukdom), troligtvis till följd av all den joniserande strålning som hon hade blivit utsatt för under sina experiment - vars effekter man på den tiden inte hade kartlagt och inte visste hur farlig den var.

Pierre och Marie Curie

Pierre och Marie Curie
Copyright © Association Curie Joliot-Curie


Skrivet av Stefan Johansson
Texten uppdaterades senast 2019-09-30


Skriv en kommentar